Monday, November 24, 2014

Tunnel run 2014



Detta är det mäktigaste lopp som jag någonsin sprungit!!
Att det var lurförbud är något jag var upprörd och orolig över eftersom jag är något musikberoende. Jag lyssnar nästan dygnet runt på musik och har överlag mycketsvårt att träna uran musik.

 

Men vet ni det gick faktiskt bra ändå, riktigt bra med nytt officiellt Pb och allt. Inga super tider, men att få känna att kroppen gav, hade energi att fortsätta en stund till trots att upploppet gick uppför. Tiden blev i slutet 1:04:09 och om inte idioter hade stannat på och i höjd med mållinjen hade jag klarat de där 9 hundradelarna med. 




Alltså snälla medlöpare när du tar dig över mållinjen stanna inte precis på andra sidan. Vi är garanterat några som kommer i lite fart och inte har 0m i bromssträcka!! Bara en liten ödmjuk förfrågan från en som försöker slutspurts. 

Annars då med reflexvästar på alla, Luis och jus shower var det helt magiskt. Jag vill  inte att det skulle ta slut kunde fortsatt springa lite till trots att de konstant gick uppför eller nerför. 


Första glöggen dracks med och jag kan varmt rekommendera den med en banan och risiftutti som uppladdning. 



Pepparkaka som lopp snack var tyvärr ingen hit: torrt, svårtuggat och en känsla av illamående kom som ett brev på posten.

Saturday, September 20, 2014

7km näsblod

Snoret höll sig under kontroll så jag bestämde mig för en löprunda på 5km +.
När jag svängt av femman och gått in på milen för att antingen springa 10 eller 7,5km började jag blöda näsblod. 
Så antingen fortsatte jag framåt eller vända. Eftersom jag tillhör populationen som genom lite förkylning, enklare stötar eller hård tanke verksamhet får näsblod valde jag att fortsätta framåt. Tack godegud för att jag oftast har en näsduk med mig ut. 


Enligt kartan på billingens skidområde sprang jag ca 7,5 km. Enligt mitt Nike chip knappa 7km. Tror en kalibrering är dags. 

Jag såg inte allt dör misshandlad ut , bara lite blodstänk på vit kjol, bar hud. 


Och efter löpning godis


Rockyroad från wienerbageriet nästgårds. 

En vacker höstdag

Kroppen och själen skriker om långrunda i höstsolen. 



SNORET: långrunda haha dream On sucker..... Kan förhandla om 5 km men räkna med snor....

Thursday, September 11, 2014

Tjejmilen 2014

Med ett löpstopp på nära fyra månader och ingen distans gjorde sedan Göteborgsvarvet var det blandade känslor och förväntningar jag ställde mig i min startfålla igår. 
Målet var att komma runt utan smärta. Den stora frågan var om knät faktiskt skulle hålla för belastningen. 

Det blev inga rekordtider, men heller inget nytt bottennapp. Jag sprang hela vägen runt i alla backar utan smärta. Avslutade med en halvhjärtad slutspurt men runt kom jag utan smärta! 



Och tiden. Jo men 1:09:03 
Känslan: jag kan fortsätta springa ett tag till i detta tempo
Lycka: euphorisk som jag sa till en vän på  insta: detta är nog bättre än sex. Att kunna springa igen 


Tuesday, August 19, 2014

Sommarens träning

Rehabträningen i sommar kan nog inte klassas som exceptionell. Snarare sporadisk.

Jo jag har gått till gymmet några gånger, jag har gått mycket i backar, otroligt många backar (Lysekil består enbart av backar). Sen har det blivit en del simning och vattenlek. Men utöver det så kan jag inte påstå att jag varit en exceptionell patient.

Nu när hösten har kommit är det dock dags att ta tag i det igen på allvar. Måste bara bli frisk först. Så räkna med ytterligare en vecka utan rehab träning!

Saturday, June 14, 2014

Rehabträningen

Just nu är det 7 dagar i veckan med rehab som gäller.
I rehaben så ingår också kondition så som cykling eller siming eller crosstrainer. Detta är något som jag behöver jobba mer på. Ska fixa min cykel någon dag.

Styrkedelen är helt ok vissa övningar kan jag bara göra på gymmet ( de som kräver pilatesboll) resten kan jag göra hemma.

Första veckan var jag jätteduktig och tränade varje dag antingen på gymmet eller hemma. Denna vecka har inte alls gått lika bra. Har haft ganska mycket att göra , kommit hem sent och hellre villat spendera tid i solen än på vardagsrumsgolvet.
Det har dock blivit Yoga istället och imorgon är planen för ett ordentligt pass på gymmet. Efter det så blir det enbart hemma träning eftersom jag tisdagkväll åker till Lysekil.

Tuesday, June 3, 2014

Löpträningen som får lägas på is

Igår tog jag tag i att gå till läkaren och undersöka mitt knä som inte funkar som det ska. Det är otroligt instabilt och har ställt till det en hel del när jag både dansar och springer.

Det har konstaterats att ett ledband & eventuallt korsbandet är skadat. Hur illa vet man idagsläget inte utan väntar nu på en magnetröntgen. Fram tills dess så var det remiss till sjukgymnastik.

På sjukgymnastiken fick jag beskedet ingen löpning innan knät har börjat stabilisera sig. Så nu är det 7 dagars rehabträning med kondition så som cykling eller simning. Inte jättelyckligt över detta besked, men det är bara att bita ihop., Göra mina övningar varje dag och hoppas på en snabb förbättring.

Yogamatta, pilatesboll, balansplatta & flexband är från och med nu mina bästa vänner.
Måste bara investera i vissa saker så jag har allt hemma.

Sunday, June 1, 2014

Löpnin v2 på 5 km utmaningen

Veckan började inte på topp med ambulans in på sjukhus och order om att ta det lugnt i minst 24 timmar. Jag tog det lugnt i 48 timmar vad det gäller träning och sedan gick jag på ett Zumba marathon.
Löpningen fick vänta en dag till och då tog jag en långpromenad på 8km var jag mitt i la in 2,5km löpning/jogg.
I fredags blev det 5km löpning och igår hela 7km löpning/jogg.

Det betyder att jag denna vecka har sprungit totalt 500 m kortare än vad jag borde och ett pass mindre än vad jag skulle.

Men allt som allt är jag nöjd (ja promenaden är medräknad).

Thursday, May 29, 2014

90 min zumba marathon

Efter 48 h med lugn och vila så började det krypa i kroppen att få röra sig. Jag hade sedan tidigare planerat att köra ett zumba marathon på Helens dansskola. Inte för att jag haft möjlighet att köra något zumba pass där innan. Det var så kul, efter 45 min var vi alla drypande av svett. Hur tänkte jag när jag tog på mig ett par långa tights?!

Jag kommer helt klart att försöka hänga med på så många pass jag kan i höst. Måste dock tänka på att träningen inte ska bli en stress utan den ska hållas under kontroll (som resten av mitt liv).

Monday, May 26, 2014

Vecka 2 i 5km utmaningen = veckan med beordrad vila

Jaha började dagen med att planera hur jag ska få ihop löpningen på resande fot. Planen blev bara en plan som inte kommer utföras. 
Förmiddagen slutade i ambulansfärd genom Stockholmsgator. Ett kraftigt migränanfall var orsaken. Så nu är jag beordrad till att ta det lite lugnare. Inte utesluta träningen menta hand om mig. Varför det blir vila tills jag kommer hem igen. 

Sunday, May 25, 2014

Tunga ben och känslan av utmattning

Igår vart planen att jag skulle förflytta mig i 7km. Alltså 7km i valfritt snigeltempo inga problem. Eller?

Egentligen skulle jag igår kör tur och retur till Stockholm, men pga sjukdom blev denna plan inställd och jag kunde sitta hemma i min egen vrå och skriva min 5 h hemtenta.

Jag skickade in tentan och sen kom tröttheten. Ni vet man är så utmattad att man känner sig mer zombie än människa. Eftersom jag kunde gick jag och vila i en timme och sen bytte om för min planerade löprunda.

På med kläder, in i bilen upp på berget. Fortfarande helt utmattad i kroppen med en tanke att det släpper när jag börjat röra på mig. Börjar springa ovh benen är so. Två stockar med 5 kg vikter runt fotlederna. I 3.5 km biter jag ihop och springer (går i de riktigt branta backarna) sen är benen slut de har inte mjuknat upp. Beslutar då att gå snabbt resten av distansen. Efter 5km orkar jag psykiskt inte röra mig mer utan vill bara lägga mig ner och sova. Beslutar mig då att lägga ner distansen 7 km och nu bara ta mig till bilen. Distansen slutade på 5,6 km och jag har aldrig känt mig så utmattad efteråt. Seg, trött, halvdöd ja, men nollställd tom aldrig.

Idag är det vilodag och imorgon en lugn 5km runda inplanerad. Att jag behöver återhämta kroppen från förra veckan det vet jag och jag inte kan kräva något från kroppen, men att känna mig så tom det var jag inte beredd på. Bara att hoppas att jag är åter på banan om ca 2 veckor och att jag tills dess lyssnar på kroppens signaler.

Friday, May 23, 2014

Svettigt värre

Nu efter Göterborgsvarvet har jag inga lopp inplanerad förräns i augusti. Därför tänkte jag ta denna sommar till att få lite mer fart i mina ben. SUB60 på milen är nu så nära att jag planerar att spränga den totalt på tjejmilen i september.

Så hur gör jag då för att bli snabbare?
Jo steg 1 hoppa på Nikeappens 8 veckors träningsprogram för att bli snabbare på 5km & direkt efter det hoppa på samma apps 8 veckors träningsprogram för att bli snabbare på milen.

Detta betyder att helt plötsligt så styr appen mitt träningsprogram och jag behöver inte träna, bara prestera. Detta betydde idag 5 km löpning i gassande solsken med fart ökning sista 1.5km.

Ni kan nu kalla mig "den läckande disktrasan"

Sunday, May 18, 2014

Göteborgsvarvet, 2014

Igår var det dags för mitt andra göteborgsvarv. Uppladdningen iår var bättre än förra årets (då jag låg i feber hela veckan). uppladdningen sista veckan var den dock inte optimal. 
Med 12 dagars jobb i rad, studentvecka med resa, studentmiddag och själva studenten så låg både sömn och matintag på minus. Kroppen har varken fått vila eller träna rätt. 

Två löptundor på två veckor, en dag med fångarna på fortet och två dagar i högaklackar. 

Dagen började igår med en stabil frukost och ett svart hål till magsäck (hade ingen mättnadskänsla). Jag åt så mycket jag vågade innan jag begav mig till start. 
Lyckades missa min startgrupp och fick hoppa in i den bakom. 

Startade loppet i ett någorlunda lugnt tempo med de första 5km på strax över 30 min, men sen gick det lite för snabbt fram till 15 km som jag passerade på ~1:40. Det hade gått alldeles för fort och strax efter började benen ge efter. 
Längs med vägen stod det en man som delade ut vanilj fudge kuber. Att jag grät av lycka att få en kub är en underdrift. Jag kan lugnt påstå att han räddade mitt lopp. 

De sista 6km hade jag ändå inget att ge så efter ytterligare 47 min spurtade jag över mål linjen (jag bara vägrade låt klockan slå över till 16:46!).
 
Tiden blev 2:28:22 så jag är ändå nöjd.

Saturday, May 17, 2014

Lopp 3, 2014 Göteborgsvarvet

Morgonens förberedelser: 
Frukost
Fläta hår
Fixa blåsor
Klippa sönder klänning till perfekt kjol

Thursday, May 8, 2014

542 dagar

Jaha då var väntan över:

Jag har fått en plats att springa New York City Marathon 2015.



Hur tänkte jag där? En Mara 4,2 mil = 42 km =42000m vill inte ens tänka på hur många steg det är.

Dags att börja träna på att ta sig längre än en halvmara i sommar då.

Thursday, May 1, 2014

Spring för livet, Skövde 1 maj 2014

I dag var det dags för spring för livet i Skövde. Ett välgörenhetslopp där alla intäkter går till cancerfonden.
Solen strålade och vinden var bitande kall. Vart tog vårvärmen vägen?

Jag hade anmält mig till 5 km loppet dels för att en kompis ville att jag skulle agera hare åt henne (hon avstod pga kraftig pollenallergi) och dels för att vänner givit mig råd att ett 10 km lopp kunde bli för tufft för min kropp mellan mina två halvmarathon.

Efter vad kroppen presterade i måndags hade jag idag inte mycket hopp om att jag skulle ta mig runt på en tid som klassades värdig (allt under 30 min).

5 min innan start stod jag i toan kön i panik Blåsan var full och världens längsta/segaste kö masade sig framåt. Jag hann kissa och dra av mig överdragskläderna innan starten gick, samt ta mig fram till startfållan. Ouppvärmd startade jag i ett lungt tempo (första milen på 6:30) och sedan så sprang jag i mitt tempo hela vägen i mål. Halvvägs så började jag sakta men säkert att öka tempot och kroppen lydde. Jag pressade mig aldrig utan sprang bara efter vad kroppen ville ge mig. Med en skön slutspurt spang jag i mål på tiden 29:05.

 Helt klart godkänt, men framför allt kändes det skönt att kroppen presterade utan att jag behövde tvinga den och att jag hade bra tryck i min slutspurt.

Monday, April 28, 2014

Varför inte liksom

Korta intervaller som var bland det längsta jag träffat sen jag började springa = Det gick åt skogen klarade 50-75 m i högre tempo inte 200 m

Extremt höga pollenhalter = Hallå jag icke pollenallergiker har svårt med syre

Skit dag på jobbet = Släng inte en ångestattack så spikar vi denna träning


4 km blev det och den slutade i en nedjogg med andningsnöd, tårar som spurtade och ett knä som smärtar.

Vi tar med oss att vissa dagar går det bättre och andra dagar går det inte alls!!!

Imorgon är en annan dag.

Saturday, April 26, 2014

Att ge kroppen vad den behöver

Fysiskt sett är nu min kropp återhämtad och jag borde vara ute och springa mina rundor som vanligt. I verkligheten har inte detta riktigt fungerat. Jag löptränade i måndags och min kropp var så tung, varje steg var en fight under de långa intervallerna. Känslan att jag stod still var övermäktig och rädlsan att vågra ta i fanns där.
Jag var sur och kinkig efteråt för det kändes så dåligt. Att kroppen inte var helt återhämtad och att jag skulle känna mig seg var helt ok enligt de jag tränade med (det hjälpte lite) att jag sedan sprang mina snabbaste (totalt) långa intervaller på över ett år gjorde att det kändes ganska bra ändå. När jag väl upptäckte detta några timmar senare.

Jag har i veckan dansat och det gick riktigt bra, i piuetterna är det dags att ta tag i formen och jag börjar känna mig mer följsam. Alltså mindre elefant i porslinsbutik mer försiktig elefant i porslinsfabrik. Under floor tecnique så var det tungt. Alltså jag hade träningsvärk i HELA kroppen dagen efter. Inte träningsvärk jag dör kommer inte ur sängen utan mer träningsvärk det är lite tunt att flytta kroppsdelar. Alltså fantastiskt skön träningsvärk.

Resten av veckan har det varit mycket jobb med konstig sömnrytm. Mycket lite sömn mycket jobb på natten. Lyckades trots detta klämma in ett dans pass och har nu lärt mig hur min kropp signalerar att den är utmattad.
 Laddar nu efter sömn för ett pass i solen. Tror det blir 3 km PW uppför berget och sedan 12 km löpning.

Saturday, April 19, 2014

Återhämtning

Smärtan efter halv maran var utanför denna värld. En 2 h efter jag gått i mål och skulle ta mig från säng till badrum för att gå på toa började jag allvarligt fundera på hur mycket större känslan är efter man fött barn. Jag tror att jag snuddat på den smärta sim existerar då.

Benen var stela och allt värkte.

1 dygn efter jag kommit hem från NYC så tittade jag på min höger vad lite noggrannare. Den var blå/gul. Hade visst sprängt lite blodkärl i vaden under loppet. Nu vet jag iaf var smärtan kom ifrån.



Skojar inte när jag säger att jag stapplade hem från mål och en tant med rullator körde förbi mig.

Friday, April 18, 2014

Womens half marathon New York, 13 April, 2014

08:00 söndagen den 13 april, 2014 gick starten för tjejhalvmaran i NYC. 2+ varav skulle vi springa (i varav var 6 Miles). De första 5 km gick som en dans och sen kom backen. Backen med stort B. Redan innan hade jag sagt att där går jag. Första varvet gick bra,men strax efter 12 km började det bli tungt. 



Fram tulls det att jag tagit mig upp för backen i varv två hade det gått ok, men nu började det bli tungt. Klockan visade 15 km och hittills hade jag sprungit typ allt utom backarna. Men vid 17 domnade vänster knä (=minsta fel tramp och det viker åt fel håll), hade fått på mig förkorta tights och skaver mellan benen började nu göra sig påminda. Från 17 km till mål så varvade jag gå med jogga/springa. Sista 1,6 km var bara en ren plåga och jag bara ville att mål skulle dyka upp. Nu var jag även otroligt kissnödig,men vägrade stanna vad vid en toa, för jag skulle aldrig komma igång efteråt. 



När målet väl blev synlig fick jag en sån kick och spurtade i mål. Det var INGEN som tog mig under den spurten!! Efteråt bara jag grät genom tåget för att få min medalj, värmande folie filt (bästa saken ever efter ett lop), vatten, äpple och Bagel. 




Sedan var det dags att finna.mina vänner och en toalett. När vi alla sammanstrålat begav vi oss mot hotellet i en snigelfart. Jag gick som en pingvin och benen värkte från höften och ned. Jag ville helst av allt bara ligga ner och slippa röra mig.

Och tiden? 02:27:02 nytt rekord med 19+ min!

Målet för Göteborgsvarvet är nu under 02:25!

Morgonjogg i New York City

4,5 dagar Blev det i NYC. 3 dagar började vi med en morgonjogg och en dag ett lopp.
Vi samlades 7 i lobbyn varje morgon och begav oss sedan ut på enförplanerad runda av vår underbara reseledare Linda från Springtime Travel.

Första morgonen blev det en tur på 8 km längs Hudson floden tillsammans med Marie, Mats och jojjebrorsen från Svenska womens health.


Bild: Linda/Springtime Travel

Andra morgonen beslutades det att vi skulle springa en kortare runda till Jackie onassisis reservoir i Central Park. Rundan blev "bara" 6,25 km. Marie och Mats hängde även på denna morgon och jag lyckades komma ihåg att ta med telefonen. 


Bild: Linda/Springtime Travel



Dag 3 halvmara mer info kommer i annat inlägg

Fjärde morgonen var jag stel, men ville ut. En tjej skulle springa high line och några skulle gå i Central Park. Sent om sider beslutade jag att hänga med high line gruppen, men istället för morgonjogg så tog jag en power Walk på nätta 8 km. Om jag var mör i benen? JA!




Tuesday, April 15, 2014

4,5 mil löpning på 4 dagar

Har precis kommit hem från New York där jag mötte våren. Åkte dit för att springa Womens half marathon NYC, men det blev en hel del morgon joggar längs med Hudson floden och i Central park.
Totalt 45 km.

Sen gick vi visst en sisådär 3 mil också.

Om jag är mör i benen? JA

Mer utförligt rapport kommer

Thursday, April 3, 2014

Torsdags simning.

Yoganblev inställd idag pga att vår lokal var dubbelbokad. Trött och seg begav jag mig hem från jobbet och vidare till simhallen. Det var otroligt vackert väder ute och jag ville egentligen helst av allt ut och springa, men med mina struliga vader kände jag att simma är vad min kropp behöver.

1000m blev det och jag var helt skakig i kroppen när jag drog mig ur bassängen. Det var ganska mycket folk trots det vackra vädret till min besvikelse. Hade hoppats på att folk skulle välja spåret ute istället för bassängen. 

Wednesday, April 2, 2014

Tåskor

Vem hade trott när jag hoppade på balettkursen i januari att jag i april skulle få frågan om jag är intresserad av att lära mig dansa med tåskor.

Förra veckan frågade jag dansläraren om vad jag skulle tänka på när jag ska köpa teknikskor och igår kom frågan om jag nu ändå skulle köpa teknikskor om jag inte skulle vara intresserad av att lära mig dansa med tåskor.

Nästa skoshopping efter nya löparskor blir alltså ett par tåskor!


Monday, March 31, 2014

Göteborgsvarvets löparkvällar

Nu är det vår! Löparkvällarna inför Göteborgsvarvet har dragit igång. Jag tycker detta är en fantastisk ide som man har att det är gratis att träna, med grupp indelningar och trevligt likasinnade människor.

Idag var det dags för distanspass och jag hoppade på grupp 2. Hängde med dem i 8 km, sen halkade jag vid 9 ner i grupp 2½ (egen nämd grupp) och följde dem in i mål (10 km).

Mina ben värker nu och min hälsena är inte glad (inte alls glad utan riktigt riktigt sur), rumpan bränner. Men jag är så nöjd. Trots smärta och ner halkande av grupper så sprang jag faktiskt snabbare än när jag var med senast. Det går framåt helt enkelt.

Nu är planen att kroppen ska få återhämta sig. Jag kommer att springa några lugna rundor, strecha & yoga fram tills dess att det är dags för New York Womens Half Marathon näst nästa helg.

Sunday, March 30, 2014

Vecka 13

Veckan började inte så bra med att jag låg i ryggläge i soffan med värk i ländryggen. Trots detta så chansade jag och gick på baletträningen på tisdagen och ryggen kändes ok. Jag undvek att göra vissa styrkeövningar där jag kände att det kunde bli dum belastning på just ryggen (bakvändplanka med benlyft tex).

Onsdagens träning blev som den blivit de senaste 3 veckorna inställd. Kroppen var som tidigare veckor helt slutkörd. Jag har nu bestämt mig för att onsdagar blir en vilodag om det inte är så att jag känner mig pigg. När vi pratar slutkörd så är jag alltså trött från det att väckarklockan ringer på morgonen tills det att jag går och lägger mig vid 21 på kvällen. Jag orkar knappt köra bil, vara fokuserad och instruera mina elever i sina uppgifter eller besvara de frågor som dyker upp. Visst det kanske vore bra att röra på sig, men när kroppen är tung, seg och utmattad tror jag på att jag ska lyssna på den.

I torsdags blev det yoga och den kändes riktigt bra, samma här som i tisdags så bytte jag ut de övningar där jag kände att ländryggen kunde felbelastas. Vad som börjar kännas frustrerande är att jag verkar ha tappat styrka i överkroppen, eller så kanske det är så att jag börjat jobba med teknik och helt plötsligt inte klarar de simplaste lyft med armarna. Men skam den som ger sig.

Fredag spenderade jag hela dagen i bilen och när jag väl kom hem från jobbet blev träningen att släppa hem all den mat jag handlat. Jag STOR handlade, nu är skafferi, frys och kyl väl påfyllt.

Lördag morgonjogg 3 km där jag lyckades att sträcka min högra hälsena, var tydligen alldeles för kall för en lugn morgonjogg. Efter jobbet så gav jag mig sedan ut på en lång PW 16,5km blev det. Orginal planen var löprunda, men med en bråkande hälsena valde jag att gå istället. Jag vet stel, men i slutet så värkte alla delar på benen och hälsenan glömdes bort.

Söndag. Dansklass på gymmet.

Monday, March 24, 2014

Promenad till Silverfallen

Igår efter dansträningen ringde en kompis och frågade om inte jag hade lust att följa med till SIlverfallen för en stillsam promenad med barnen och hundarna. Hon kom och hämtade mig och vi åkte iväg. Helt fantastiskt vackert var det med solen som sken och bara en stilla vind. Annat var det på Skövde sidan av Billingen där blåste det.

Vi gick över stock och sten upp för HÖGA berg (enligt Kevin 2½) och ner för DJUPA dalar, stannade för saft och bullar på en picknickfilt i solen. Vid några tillfällen fick vi hjälpas åt att lyfta barnen för det var lite väl höga hinder framför dem. Vid ett vad dessa hinder (fägrindar) så skulle jag dels hålla hundkoppel mellan knäna och samtidigt lyfta barn över en planka. Ja det blev ett mycket dåligt lyft med stor belastning på nedre delen av ryggen. Gissa vem som har suttit mycket rakryggad på alla möten idag. Yes jag har lyckats med att överanstränga ländryggen och istället för att ikväll springa långa intervaller så sitter jag rakryggad i soffan och halvsurar över min egen idioti.

Men vackert var det.


Lördagslöpning

I lördags begav jag mig ut för att få lite distans och tid i kroppen. Jag tänkte köra på samma koncept som jag gjorde i december innan jag lyckades med att sabotera mitt knä. 1) För att det är en perfekt runda, 2) för att ha något att jämföra med hur jag ligger till träningsmässigt.

I december kom jag 15km på strax under 2 h, i lördags kom jag 16 km på 2h. Helt klart godkänt jag är tillbaka dit jag var i december.

En annan skillnad var att jag denna gång sprang hela milen och sen gick upp och stapplade ner från berget. Ja det var tungt ner, inte en tanke på lätt jogg. Målet nu är att jag till nästa helg tänkte köra samma upplägg samt lägga på 5an. Detta kommer att bli mitt sista längre pass innan New York eftersom jag faltiskt måste låta min kropp vila upp sig lite med.

Vad som mer var kul var att det kändes som att jag flög fram på milen, benen var pigga och huvudet var med. Det var inte förräns syret tog slut vid 8 km som jag stannade till i 50 m för att få ny luft och sedan satte av i samma hastighet igen. Jag slog alltså ytterligare ett tidsrekord på milen i helgen (det är nu två helger i rad jag gjort detta). Nu var det ju inte tänkt att det skulle gå så snabbt, men jag ska inte klaga.

Helt plötsligt känns SUB60 på tjejmilen i september som en dans på rosor.

Wednesday, March 19, 2014

Håll in, sträck, böj, snurra

Ja sådana är mina tisdagar på dansen, någon kroppsdel ska hållas in, någon annan upp en tredje ut & sen kan vi i detta slänga in en stabil piruett (haha) eller upp på tå & hitta balans. På ett ben.
Men det är så kul! Piruetterna sitter inte alls, men nu komemr jag kontrollerat runt ½-3/4 varv och ibland är olyckan framme och det blir ett helt. Men det går framåt.

Igår var en stel dag. Vilket jag misstänkte efter ett distanspass på söndagen och backar på måndagen. Tog det alldeles försiktigt på backarna dock (hade ingen träningsvärk), men under sista intervallen så vek sig knäet lite lätt. Så jag tog i efter MIN kropps förmåga :)


Tuesday, March 11, 2014

Helgens löpning


I fredags gick jag till gymmet som vanligt för att springa intervaller på morgonen, men kroppen var inte med mig alls. Det blev 6 intervaller sen ville jag inte mer utan valde istället att köra powerwalk på random hill. Ville helst av allt bara gå hem och krypa ner under täcket så kompromissade med in kropp lite där.

På kvällen hade jag lovat att följa med Fat to fitness Mia till gymmet och köra lite mage och rygg. Kom till Campushallen och ställde mig först på en crosstrainer för alla löpband var upptagna, men crosstrainer modellen var bland de läskigaste jag testat så efter 1 km bytte jag till löpbandet och sprang i 15 min utan några problem som uppvärmning. Känslan från morgonen var som bortblåst.

I lördags hade jag sedan länge planerat att köra ett distanspass innan min kurs började ner till Stångån och sen hem igen. Detta är en sträcka som jag bränt mycket sula på under tiden som jag studerade i Linköping och mådde psykiskt dåligt. Vad jag inte hade räknat med i min planering var att benen skulle vara lika pigga som fredagsmorgonen (alltså 0% motivation) och att efter 5 km skulle börja så snedvind framifrån som resulterade i rak motvind i 4km i svag uppförslutning. Att jag gick och funderade på om jag skulle ta en taxi hem de sista 2 km är ingen underdrift. Hade för lite kläder på mig (vindjacka, lager 2 tröja och underställ, tights och långkalsonger, vantar, pannband, kompressionstrumpor) och vinden slet i en, men stretade framåt i så snabb fart jag kunde gå i. Jag var mottligt road när jag kom hem, men jag hade tagit mig ut och iallafall rört på mig i 10 km.



söndagen var det kurs och när jag gick hem för att hämta bilen och köra hem till Skövde så värmde solen, fåglarna kvittrade och jag njöt och kroppen skrek efter att få springa. SÅ jag gick hem slet upp löpkläderna och begav mig ut på 5an som ligger i skogen var jag bor. Kroppen kändes bra, trycket var fint. Kanske lite väl bra. Efter 3 km fick jag stanna för syre, efter ytterligare 1 km fick jag stanna för att inte börja spy och sen sprang jag den sista km hem till dörren. Känslan var fantastisk trots att jag fick stanna så studsade jag hem och bara kände lugn i kroppen de 25 milen hem.




Wednesday, March 5, 2014

Onsdags styrka = sträcka sig efter vin/godis

Planen var idag att köra ett powerpass ikväll. Det var tills jag innan lunch totalt kroknade av utmattning. Tröttheten försvann inte, men huvudvärken och svimmningskänslor började istället ge sig till känna. Jag avbokade då min träning och valde istället en kväll i soffan med lite godis.

Har nu avnjutit en riktigt god onsdagsmiddag med ett glas vitt och jobbar nu på godisskålen. Planerar att sova vid 21 och imorgon vara utvilad så. Jag orkar både yoga och simning efter jobbet. 

Sa jag att det är lite tufft på jobbet förtillfället?

Monday, March 3, 2014

Träningsvärk i skuldrorna

På Afron har vi en ny rutin. Denna rutin jobbar mycket med överkroppen. Mina armar och farmför allt skulderblad har nu vecka 2 lagt in ett önskemål om kroppsbyte.

Får de inte byta kropp kommer de protestera skarpt i alla lägen som innebär att de aktiveras!

Saturday, March 1, 2014

10.5 km i regn och hagel

Det var tänkt att jag skulle vila kroppen idag och imorgon köra både danspass och en distansrunda. Men suger kom krypande att jag behövde röra på mig. Så drog på mig alla lager med kläder som krävs just nu för en utomhus runda och gav mig ut. Hade egentligen tänkt köra 120 min, men det blev "bara" 71 min istället.

Jag är helt nöjd med det. Både tiden och distansen. Känner också att jag sakta men säkert börjar lära mig min nya stad och hitta bra löprundor. Som idag så hittade jag en som är nästan exakt 10km och 500 m till har ingen dött av ;)

Nu ska jag bara hitta en som är  15 & 20 med. Jag har alltid berget där jag har hela spekrat på olika turer, men när det är blött och lerigt är det skönt att veta vart jag ska ta vägen nere i bebyggelsen.



Tuesday, February 25, 2014

Ny outfit



Jag shoppade lite secondhand på nätet. Skulle inte handla mer träningskläder, men jag blev störtkär i tightsen och gillade ett linne. 

Tightsen var snygga, men linnet det är kärlek. Vill ha fler av dessa linnen, lite längre och halv loosefit.


Balettträningen

Idag är det tisdag & då är det dans på schemat. Som jag längtar efter dessa dagar. Egentligen är det ganska sjukt hur snabbt de två timmarna swishar förbi. Först är det 60 min fortsättningsbalett och äntligen börjar jag känna att jag kommer någon vart.
 Min turnout har blivit bättre, jag börjat bli justerad på mindre detaljer istället för: hela kroppen är sne, var RAK i ryggen!
benlyften, plie etc blir högre/djupare utan att jag tappar formen.
Jag kommer ½varv i piruetterna med kroppen i korrekt hållning (sen krashar allt).
Rörelsesekvenserna börjar flyta istället för att knycka fram.

Det kanske inte låter som stora steg, men känslan att man utvecklas är fantastisk.

När det sen gäller 60 min floortecnique så märker jag att jag blivit mycket starkare i core & mjukare i höften.
Efter dagens pass är jag supermjuk i höften efter det att vår instruktör  lite barskt lade tryck på ben & rygg i några av strechövningarna. Låt oss säga att jag fick använda alla mina yogaandnings kunskaper för att inte skrika högt i smärta i några sekunder när höfterna skulle mjukas upp lite extra. Hej jag sätter alla spänningar i höften & ljumskarna!



Monday, February 24, 2014

Knyta knut på sig själv

Det där med att strecha ordentligt är något som jag verkligen älskar, men är otroligt slarvig med. Sen jag började träna Yoga och nu balett regelbundet har jag blivit mycket bättre på att ta tag i strechandet efter mina löprundor. Jag gör gärna djupa strechövningar när det kommer till höftpartiet och har som mål att komma ner i spagat tills sommaren.

Ibland känner man dock att när man glider ner i duvan & sedan fångar bakre benet för att strecha framsida lår att man liksom behöver lösa upp en knut när man väl är klar att byta position. Jag har en tendens att kunna gå ganska djupt i den om jag sitter på ett underlag som tillåter lite förflyttning av knä & öppnande av höfter.

Jag tänkt själva hur tar ni er ur?


sen är det bara helt fantastiskt att få sjunka ner efteråt med benet rakt & verkligen komma åt rumpan på främre benet. Sa jag att jag älskar dessa 2 övningar??



Energihög måndag

Efter en dag på jobbet var jag lyckades med att både tugga taggtråd, låte hornen i pannan växa ut, samt glömma gömma svansen under ett och samma möte, var det med iver jag insåg att det är VÅR i luften.

Var tvungen att ta av ett par strumpbyxor på jobbet eftersom jag kände att jag höll på att kokas (jag har ett par nylon och ett par bomulls på vintern eftersom jag tycker det är varmast så). Jag fick även ett stort sug på att ge mig ut och springa, men hade planer att dansa Afro nere på City gymmet. Bestämde mig att jag skulle springa hemifrån gymmet och tog helt enkelt träningskläderna under löparplaggen som ett underställ.

Afron hade ny koreografi och det var ös från go (som vanligt). Efter det på med löparplaggen och  ut i mörkret. Valde en väg hem som jag trodde skulle bli ca 3 km. Men den var bara 2.5ish. Och jag tyckte jag tog i gällande omväg hem (förstår ni hur nära jag bor gymmet).

Jag var pigg i varje löpsteg hela vägen hem. Tror inte ni kan förstår hur skönt det var. Inga stela ben eller trötta ben, utan bara piggt och glatt.

Thursday, February 20, 2014

När energin tryter

Igår hade jag en sådan dag då jag var trött. Så trött att jag blundade i passagerarsätet på väg hem från jobbet. Efter mycket övertalande lyckades jag att släpa mig själv till gymmet för lite löpning innan power passet.
Väl på bandet så var motivationen 0 och jag kände ganska snabbt att jag inte kommer vilja springa många meter. Valde istället att testa random hill inställningen på 30 min. Jag gav mig dock en utmaning att allt under 4.5% i lutning var jag tvungen att springa i 6min/km fart. Resten av tiden så var det ok att gå i 8 min /km fart.

Jag svettades som en galning och lyckades knata en 4 km & få en snittfart på 7:40 min/km.
Helt klart godkänd för någon vars motivation låg i golvet.

Gick sedan in och körde ett powerpass där jag lastade på 2½kg extra i bröstlåten och klarade hela låten utan att behöva dumpa små vikterna.

Väntar ännu på att träningsvärken ska komma i armar och bröst, var bra skakig i bytet till triceps.

Monday, February 17, 2014

Gå som en pensionär

Sparng ett distanspass igår på 12,5 km. Höll bra tempo (förutom i backarna), förvånanasvärt bra tempo. Kroppen var seg efteråt, men inte slut och jag slapp min ansträngningshosta jag lätt får när jag sprungit lite tuffare än vanligt *win*

Däremot kanske jag inte strechade vaderna så bra som jag borde gjort efteråt. Jag strechade, men hade behövt gå ner i djupare strech. Att då börja morgonen med maratonmöten har inte direkt hjälp smidigheten i vaderna. Jag har stapplat ner för de små trappstegen utanför alla byggnader på jobbet idag.

Körde såklart ett Afropass ikväll och kasta eldklot och storhoppet fram liknade mer sprattelgubbe som var stelopererad från midjan och ner. Att musklerna var stela är en underdrift. Det tog 35 min att få dem mjuka och sen var passet slut (45 min långt).

Stapplar nu runt i lägenheten och längtar efter sängen och kompressions strumporna som åker på under natten.

Thursday, February 13, 2014

Plötsligt händer det

Jag skulle ut och gå en promenad. Hade inte en enda tanke på att springa, ville inte ens springa från början. Efter 3 km började det att klia i benen och när backen planade ut tänkte jag att jag springer väl så långt jag orkar (med måndagens urkassa runda i bakhuvudet).

Jag orkade 4,5 km i bra tempo alltså hela vägen hem till backen innan porten. Så det hela slutade på 9.5 km.

Mycket nöjd med min prestation idag!

Sportlovsträning

Det är sportlov denna veckan och för min del har det verkligen blivit ett sportlov. Jag jobbade några timmar tisdag och onsdag, men annars så har jag antingen tränat eller varit huslig (städa, tvätta, laga mat, handla etc).

Både måndag och onsdag har det blivit dubbelpass och kroppen känns helt ok idag torsdag. Jo jag har början till träningsvärk, men har under andra träningsomgången båda dagarna kunnat ge järnet.

Igår åkte jag ut till jobbet för att lämna djur och kolla min mail (mitt lösenord hade gått ut). Det var ingen slump att jag valde detta en onsdag morgon eftersom kl 10 fanns erbjudande om att vara med på ett 120 min yoga pass. nivån var nybörjare, men det var helt ok för mig, man kan ju alltid göra det så tungt/tufft man själv vill. Vi kör alltid en del där det är par yoga och igår visade det sig att jag och min partner in crime kanske måste byta ut varandra. Jag har blivit mjukare i kroppen och medans hon satt och halv skrek i smärta så kände jag ingenting. Vi testade lite och det visar sig att sedan jag började dansa nu i vår så är min ben ca 10-15 cm närmare en split (detta var alltså hur långt upp hon var tvungen att ha fötterna på mina ben, svårt att förklara).
Passet var sjukt skönt och uppmjukande, efteråt körde jag lite flex strechning och även här mräks nu en stor skillnad. Vem vet jag kanske sitter så här snart:

Bild: Ida Warg


Det var hem, lunch, slöa i soffan, söka lite jobb och sedan dags för gymmet. Intervaller och Power stod på schemat. Var så där halv taggad och benen kändes stumma, men har man planerat att springa en halvmara i april så finns inga ursäkter.


Upp på bandet, uppvärmning känns bra. dags att testa lite högre tryck på bandet och knappade in första setet. 30:30x 5 det kändes kanon och dags för set 2 30:30x5 upp en nivå och bra tryck här med, sen nedvarvning och benen kändes ok. Valde att bara göra 2 set eftersom jag ville hinna andas innan jag skulle lyfta skrot i 55 min (hann andas i 5 min).

Det visade sig att vår instuktör var sjuk så en annan hade kommit in och körde ett body pump pass istället. Låt mig säga så här. Nu vet jag Bodypump är INTE min grej. Men vi tar det i ett annnat inlägg.



Idag är kroppen härligt seg, men inget gör ont *win*

Tuesday, February 11, 2014

Plankhög

Jag gjorde det!!

Förra veckan på dansen så kände jag att vissa övningar börjar kännas som genomförbara inom en rimlig framtid. Andra övningar behöver vi arbeta bort elefanten och plocka fram den inre älvan innan de är genomförbara med någon form av stil (krokig är inte snyggt).

De övningar som gått framåt är när vi vandrar i plankan i olika rörelseformationen över golvet. Innan detta så brukar vi stå i planka & först vifta med en arm i ett styrt rörelsemönster innan vi byter till andra armen. Detta gör vi 2x2 med vila & sen 2x2. Efter det så kör vi ben i samma rörelsemönster som armen med samma rep.
Idag lyckades jag göra 2x4 på både armar & ben där jag enbart tappade formen lite i nästa sista bytet. Alltså känslan är just nu obeskrivlig!

Så träningshög har jag nu våttorkat alla golv, burit ner en hög med prylar i förrådet & möblerat om bland blommorna i sovrummet.

Dubbelpass

Igår körde jag dubbelpass. Så som det kan blir när man har sportlov. Jag började dagen med att tvätta och oj vad träningskläder det blir i tvättkorgen nu förtiden! 1½ maskin med bara träningsrelaterade plagg.

Efter jag hade tvättat så var jag sjukt sugen på att springa en runda utomhus eftersom det var barmark och dagsljus! På med joggingskorna och ut. De första 3 km kändes riktigt bra, men efter ytterligare 800m så dog pannbenet. Jag tog mig runt 4.8 km och insåg att jag nog har hittat den perfekta 5km rundan. Jag skulle nämligen till affären och stannade där och bor ca 200-300m från affären.
Var besviken eftersom det blev så tungt och jag "var tvungen" att gå en sträcka, men när jag loggade löpningen så var tiden helt klart godkänd. Det går framåt, sakta men säkert.

PÅ kvällen var jag inbokad på ett afro pass på gymmet så efter några timmars slöande var det dags att dra på sig träningskläderna igen och bege sig till gymmet. Det var 45 min skjuten ur en kanon tempo och natten spenderades med varma muskler och svårt att somna.
Idag är jag måttligt stel i ben och de stora ryggmusklerna.

Varför jag funderar på att köra ett pass modifierad balettstyrka här hemma. Varför modifierad? Jo jag kan inte vandra över en danssal i min lägenhet..

Sunday, February 9, 2014

Reebok realflex advance trainer 2.0 Ds

Nya inonhus träningsskor har blivit inhandlade. Jag köpte ett par i höstas, men min högerfot domnar bort i dem. Så jag kände att när Intersport hade ett paketpris erbjudande så kunde inte jag motstå. Skorna var som en dröm, små moln.

Jag har nu kört en power Walk på bandet (vågade inte springa första gången), kört ett power pass och en dansklass.
Känslan av små moln men med kramp håller i sig. Alltså kramp i positiv bemärkelse mina fötter får jobba och aktivera sig under passen. Under dansen så gäller det att hålla tungan rätt i mun, men jag längtar redan tills nästa pass jag får dra på mig skorna.


Saturday, February 8, 2014

Life is a rollercoaster

Jaha då satt jag i fredagslunch och var så glad över att knät börjar bli bättre. Jag har ont, men det känns stabilt.

Sen går jag på After work och dansar utan knäskydd (enda gången jag gått utan det när jag vetat att det involverat fysiskpromenad) och vad händer, jo knäet glider ur fas.

Bara att börja om från början igen. Idag vila, imorgon dans för att se hur det håller och sedan starta om med löpträningen igen.

Livet känns fantatsikt (eller inte)!

Sunday, February 2, 2014

Sunday run

Hela veckan har jag planerat ett distanspass utomhus till helgen. Helgen kom och det blev snöslask med barmark is och halka. Jag ville INTE ge mig ut i det vädret. 

Lyckades övertala mig själv att gå till gymmet istället och ställa umig på löpbandet i 60 min. För att underhålla mig själv körde jag en pyramid så långt jag hann. 

Jag hann till -800 m och lyckades alltså skrapa ihop 8.5 km på löpbandet. 
Kände mig fortfarande pigg i benen och lungorna när jag var klar, men knäet tjurade. Det blir nu ytterligare en dos antiinflammatoriska. 

Saturday, February 1, 2014

Vecka 5, 2004 veckan som sprang förbi

Vart tog veckan vägen?
Jag som hade tänk att kicka igång denna blogg med lite mer inlägg än 2-3 i månaden, planen är att jag ska försöka skriva 2-3 inlägg i veckan och då inte alla samtidigt på helgen.

Denna vecka tänkte jag bloggat i onsdags när jag för första gången i mitt liv testade springa intervaller på löpbandet. Det gick sådär men skam den som ger sig. Hittade inget program så fick köra manuellt och att de manuella knapparna inte var lika snabba som jag ville ingav visst frustration (de stannade hela tiden på 8, 11.2 och 13.0) men ska testa annat band nästa vecka där jag vet att intervall funktionen finns. Sen att jag höll på att flyga av bandet när jag gick ska vi inte tala om.

Sen tänkte jag även bloggat i torsdags då jag både körde Yoga och sen simmade 850 m efteråt. Stumma ben i simmbassängen var en helt nu upplevelse, men bra tempo och tryck så är helt nöjd. Och det var nästan tomt. lyckades ändå krocka med en man som inte lyckades hålla sig på sin sida banan.

Igår blev det iallfall en instagram bild från gymmet, men hann aldrig göra ett blogg inlägg (trots att jag har appen på min telefon). Morgon träning med bästa kollegan blev det.

Så för att summa upp denna vecka så har jag tränat 4 av 6 dagar, har träningsvärk som bara den i lår och mellan skulderbladen. Original planen hade en distansrunda inplanerad för idag, men knäet och kroppen skrek igår vila (så jag lyssnar).

Att jag inte kommit hem förräns tidigast 20.45  gör att kroppen är mer sliten än den borde (hallå jag behöver min skönhetssömn).

Veckans pass:

Tisdag: Balett 60min + floorteqnicue 60 min
Onsdag: Intervaller 25 min + 55 min power
Torsdag: Yoga 90 min + 850 m simning
Fredag: Kettlebell & Pialtes boll 30 min + 15 min strech


Friday, January 24, 2014

2014 löpning

Det har inte blivit någon löpning detta året. Förräns nu!

I söndags testade jag att springa ett distanspass. Det blev totalt 12.5 km, men efter 9 km fick jag helt ge upp och gå innan dess så var det lite olika tempo. Allt från gång till lite snabbare löpning.
Efter 9 km orkade inte knämuskulaturen hålla ihop knäet utan det började glida i sidled så jag valde att gå sista biten tillbaka till klubbstugan. Höll på att avlida utav detta med eftersom det i slutet av turen kommer en backe som heter duga. OM jag någon gång i mitt liv lyckas med ett högre tempo än gång (krypa) upp så är jag nöjd.

Hur lång tid det tog det vet jag inte, men vet att inte gick det snabbt.

idag fredag gick jag till gymmet skulle köra intervaller, men fegade och valde istället att springa 5km. Och 5 km på 30 min blev det. Helt klart nöjd med detta tempo och distans. Knäet kändes lite vid uppvärmningen men annars gå gick det galant.

Mitt mål är nu att till nästa distans träning i februari klarar att springa ca 10-11 km utan problem med knäet.

Friday, January 17, 2014

Instruktörernas sju dödssynder

adrELIN skrev härom veckan ett inlägg om gruppträningens sju dödssynder gällande deltagarna. Efter min erfarenhet på onsdagsdansen lämnade jag en kommentar om en av gruppinstruktörernas dödsynder. Hon tyckte då att jag borde skriva ihop instruktörernas sju dödssynder ur mitt perspektiv. Jag har nu skrivit ihop dessa enligt mitt perspektiv.
* En liten parentes kan vara bra här. 4 av 7 punkter har jag upplevt sedan jag bytte gym i höstas. Jag har tidigare tränat på ett helt fantastiskt gym men efter en, två, tre flyttar mellan olika städer har jag nu stadgat mig någorlunda och skaffat ett mer permanent gymmedlemskap.



1) Presenterar sig inte.
Man kommer till sitt pass och hittar en lämpligt plats i salen. Är man ny på stället är man lite osäker över de oskrivna reglerna, men det brukar lösa sig bra när instruktören presenterat sig och passet man är på. Instruktören hälsar alla välkomna till pass X & kör sedan igång. Visst i de flesta fall står namnet på bokningen, men mitt minne gällande namn är lika bra som en guldfisk (ca 3 sek). Så nu ska jag spendera följande 30-75 min med X. Tyvärr peppen över att jag kommer tillbaka igen dalar sakta nedåt.

 2) Kan inte sitt pass,
Ny release, ny instruktör på ny typ av pass, Stress etc. Sorry om mer än 50% av passet inte sitter då har du tappat mig & min önskan att pusha mig själv till max. Frustrationen kommer att öka ju mer fel det blir eftersom mitt flyt, min go, mitt lugn kommer att vara som bortblåst.
Jag instuktörer får ha tillfällig amnesi där de glömmer en låt, glömmer en kombination i en låt. Men inte varje låt under hela passet. Frustrationen är övertalig och känslan att man bara vill gå ut därifrån överhängande.


**
Glömmer andra sidan av kroppen i sidoövningar.
 Detta gäller mest inom Yoga, Pilates, strech passen.
 Med många skador/slitningar i kroppen så är dessa pass viktiga för mig. Senast förra året fick jag en muskelinflammation i vaden för att jag strechande för dåligt efter mina löppass. Att då stå på ett pass köra ena sidan byta övning strecha, byta övning nästa ben strecha en övning och sen gå över till armar, rygg etc är i min värld mycket irriterande och även en rädsla att jag ska ligga på britsen hos läkaren i igen gråtandes i smärta efter att ha spytt x antal gånger när man rört på benet. Att det händer en gång under ett pass att den andra sidan glöms bort kan jag leva med, men när det börjar bli 2 av 5 pass att man någon gång under passet bara gör ena sidan. Oavsett om det är armar, ben, mage, etc. Trovärdigheten för instruktören sjunker och man börjar titta på vilka andra liknande pass med andra instruktörer finns det på gymmet.

3) Hälsar inte på stammisarna. 
Här är det lite olika krav beroende på hur många deltagare som är på varje pass, men har du individer som dyker upp varje vecka under en 6 månaders period (+/- några gånger) då borde du som instruktör känna igen dem och när du samlar i deltagarlappen hälsa igenkännande. Jag har tränat på gym där vi är en 60-70 deltagare på passen och redan efter en 2-3 gånger fått ett "hej, kul att se dig igen" etc. Jag har även tränat på ett gym med ca 20 deltagare per pass och inte fått ett enda hej på 15ggr (ja jag började att räkna, sen slutade jag gå när jag hittade en trevligare instruktör på samma typ av pass). Jag säger inte att vi ska bli bästa vänner och prata varje gång vi ses på gymmet, men ett "hej, kul att du är här och tränar igen" kommentar gör att man känner sig uppskattad.

4) Har "kafferep"/ privat träning med vännerna.
Dina vänner har kommit på ditt pass kul! Ni har pratat klart  nu passet börjar! Jaha du tränar med dina vänner med oss som åskådare. Hmm kompisen tg inte i till räckligt så du var tvungen att pusha, men jag då jag tog just felgrepp på stången, men det missade du helt under hela låten (fick reda på först senare för en annan instruktör att det var brett grepp inte smalt grepp)...
Känslan av att man stör. är i vägen inte borde vara där är ganska överhängande. Ja du har ett jobb att sköta, alla dagar är man inte på topp. Men du jag betalar för det här så att du ska få din lön (hur stor/liten den än är) med mina surt förvärvade pengar från mitt jobb. Se till att vi andra också får ut det vi betalt för eller kör en PT session med dina vänner istället.

5) Skippar gå igenom kluriga kombinationer eftersom man snart ska byta release och alla här inne kan ju nu denna release.
man behöver inte gå igenom allt om det finns nya i rummet. Saken är den att är man helt grön på passet så är det bra att snabbt gå igenom tungvrickarna. Det finns garanterat andra i rummet som har problem med koordinationen/ minnet så en snabbis med de svåraste skadar ingen. Chansen är att den nye individen faktiskt kommer tillbaka igen eftersom den kunnat ge lite mer än bara styrfart på delar av passet.
* I dessa fall kan det också vara bra att varna om det finns extremt tunga avsnitt där folk är kända att inte kommer ner för trappan dagen efter. Träningsvärk är bra, men att vara funktions duglig på jobbet är också bra.

6) Drar över tiden på passet utan att meddela att man kör 5-15 min längre "eftersom salen är obokad efteråt".
 Man vill få ut det mesta av sin träning. men ibland är det faktiskt så att oavsett hur kul passet är så har man en deadline att passa. En buss, en barnvakt, ett jobb, en middag, en date, en resa m.m. Är man inne i passet och har bra ös förstår jag om man som instruktör vill köra lite extra, en extra låt, extra lång strech eller en extra utmaning. Detta är helt ok, men detta måste framgå i början av passet att man kommer köra extra och sedan är det instruktörens ansvar att se till att passet slutar i tid/ man meddelar tydligt att nu är egentligen passet slut de som inte kan/ vill stanna kan gå, resten kan köra vidare.
Hur sur man blir när man inser att passet dragit över 10 min och man missar sin buss och får vänta i 1h är inte uppskattat, heller inte att behöva stressa hem för att duscha/byta om för att sedan kasta sig i bilen/på tåget för att åka i väg på en resa. *Har råkat ut för alla ovanför.

7) Byter Cd-skiva mellan varje låt.
Ok. Detta har jag egentligen bara råkat ut för en gång och jag höll på att fullständigt explodera. Visst instruktörer som kör egna pass kan också ändra om låtar lite efter hur de känner osv. Ja du får lov att byta låt, jag förstår mycketväl om du blir trött på dem (det blir jag med), men har du planerat att byta låtar gör det lite smidigt Antingen bränn en CD eller gör en ny spellista på din telefon där du har dina nya och old faithful låtar på. Visst vi kan ta en klunk vatten medas du byter låt, men att byta Cd skiva och bläddra i en stor pärm efter rätt CD tar tid. Tid som jag har betalt för och som jag vill få ut träning av, inte stå och göra en basövning om och om igen tills du är klar. Och du så stor är inte min vattenflaska, samt om min flaska är tom när passet är slut är det tyvärr oftast ett tecken på att jag varit uttråkad. Sveper jag flaskan när passet är slut och hår, linne klistrar på kroppen det är ett bra tecken jag har jobbat och glömt att dricka för jag haft så kul!


Detta är min erfarenhet av instruktörers sju dödssynder och som sagt för 6 månader sen tror jag att jag bara kommit på 4. Ska någon dag göra en recension av mitt nuvarande gym och också berätta varför jag stannar.

Wednesday, January 15, 2014

Onsdags dansen

Sen jag började träna på Actic i september så har Dansen på onsdagar näst intill varit helig. Såpass helig att jag valt bort andra åtaganden för att få närvara vid så många pass som möjligt.
Nu i vår är det så att vi har fått en ny instruktör och såklart en ny rutin.

Jag vet inte vad jag ska säga men besvikelsen över det nya passet går inte att beskriva med tillräckligt få ord. Jag skulle ta det lugnt för att inte sabba knäet, men under passets gång dök tanken upp mer och mer om jag inte skulle gå och ställa mig på löpbandet istället.

Jag läste häromdagen om gruppträningens sju dödsynder. Jag har nu varit med om en av instruktörernas synder. Var så osäker på passet och koregrafin att det hela kändes oseriöst. Jag kan inte bestämma mig om jag ska boka in mig på passet nästa vecka eller börja ha onsdagar som en vilodag och då istället fokusera på mina studier som börjar nu i vår.


Tuesday, January 14, 2014

Floortechnique

Jag har bytt dansskola. Från att ha dansat vuxenklass på kulturskolan har jag nu bytt till floortecnique och eventuellt medel balett på Helens dansskola i Skövde.

Jag ska testa baletten nästa vecka och se vad jag tycker, men floortecniquen kommer jag att fortsätta med. Det var inte de svåraste övningarna, men benen var högt (lågt) och flaxiga.

Att jag körde rumpa i söndags och ett hejdundrande Afropass igår så är det vissa (95%) muskler som är lite (mycket) ömma.



Knäet verkar hålla ihop, men jag får ta det försiktigt och lyssna på kroppen.

Wednesday, January 8, 2014

2h läkarbesök + 1000 m zic zag simning

Igår fick jag en akuttid för att kolla upp mitt knä. Inga ledband är skadade och har heller inga brutna ben. Där emot en kraftig muskelinflammation. Jag har nu fått smärtstillande och ordination att fortsätta röra på mig. Blir det inte bra på 2 veckor ska jag tillbaka. 


Så med de resultaten gick jag till simhallen. Jag och resten av Skövde. Det var så mycket folk där. I vanliga fall finns det alltid en crawling/redskaps bana, men igår var trycket så hårt att den var bortplockad. Det var bara att zickzacka bland alla andra. 1000m blev det sen gav jag upp och gick och badade bastu istället. 

Tuesday, January 7, 2014

Skidsemestern i Åre

Ja så mycket skidåkning som var planerat blev det inte och jag inser nu så här i efterhand att mitt liftkort garanterat hamnar i statistikhögen *åkte till Åre och festade över Nyår* och inte *Åkte till Åre och åkte massa massa skidor över nyår*.

Jaja jag fick 1½ dag i slalombacken och 1 dag i längspåret. Och att jag inte är född som en naturalborn längdskidåkare är det ingen som tvekar över. Att jag kan ta mig fram på ett par längdskidor: Ja! Men kan inte svänga eller bromsa........

Känner mig ändå stolt att jag tog mig runt 7km i längdspåret med ett sönderslaget knä, kom iof inte tillbaka mindre sönderslagen. Det blev en seriekrock och en kalas vurpa när jag skulle svänga av spåret till vänster och spåret gick åt höger. Denna korsning lyckades iof jag och mina 2 vänner visa 3 olika stilar hur man byter skidled.
stil 1) Nybörjaren som ALDRIG innan stått på ett par längdskidor. Tar ett kliv åt vänster och stannar.
stil 2) den erfarne som drog med oss ut. Fortsätter rakt fram i nuvarande skidspår tills dess att backen tar slut och farten avtar och vänder helt enkelt sedan om och tar sig tillbaka uppför backen till var korsningen var. (Ja svängen låg mitt i en nedförsbacke).
stil 3) Nybörjare 2 som under påsk först stod på ett par längdskidor sedan 10 års ålder. Lyckas svänga med högerskida, men vänster skida stannar "snällt" kvar i existerande spår. Sonika en praktvurpa med skidor, stavar och ben i en enda röra. Misstankar började nu att komma att jag inte har någon styrsel i vänsterknäled.

Sedan blev det en dags vila med en bilfärd till Östersund och planen var lite längd dag 5 (sista dagen). Jag valde istället att ta en promenad till Karoliner monumentet i Duved och sedan träna lite hemma. Träningen gick helt ok, fick göra lite korrigeringar för att inte belasta knäet för mycket. Körde som slutfs knäböj med upphopp. Mycket dum ide, mycket mycket dum ide. Landade felbelastad på andra upphopppet och knäet vek sig i sidled.
Direkt efter detta ringde jag min vårdcentral som sa att jag skulle komma in följande vecka för röntgen och undersökning.

Sunday, January 5, 2014

Träningsåret 2013

2013 började med att jag kunde börja springa igen och mitt vänster ben var bättre. Höstens vila, styrka och simning gjorde susen.

Fokus låg på att träna inför Göteborgs varvet och träning blev det. Kanske inte lika hårt som jag hade önskat, men att vaden inte krånglade och att jag skulle stå i min startgrupp var mitt mål.
Lyckades gå och bli dundersjuk veckan innan varvet så löpning 21 KM uteslöts och istället blev det en jogging/PW tur med en kär vän som hade problem med benhinnorna runt Göteborg. Tog mig runt och inte helt missnöjd med tiden (för en PW/jogg).

Sen var det hundlöpet eller dödens runda som jag också skulle vilja kalla den veckan efter. Jag var sliten efter varvet, det var varmt och Ki höll hela tiden en växel över mig, jag trampade fel och kunde inte springa längre än 3km utan kraftiga smärtor i höger foten förräns början på augusti. Hade dragit upp en gammal fotskada och eftersom jag inte bröt när jag trampade fel utan sprang/joggade vidare i 7km har jag ingen annan än mig själv att skylla på.

Detta betyder att jag inte var i form inför tjejmilen som jag ville, tog mig runt och de första 6km gick super sen började jag frysa och må illa så tog det säkra före det osäkra och sänkte på tempot (alltså gick in på sämre tid än förre året). Det var värmebölja kanske ska tillläggas och att man börjar frysa kändes inte ultimat, att jag började frysa förra året i spöregn är en helt annan femma.

I oktober blevjag tillfrågad av en kompis om jag inte ville springa billingehus loppet med henne, men enbart 5Km eftersom hon inte kände att hon orkade alla backa på det långa loppet. Tyvärr blev hon skadad så jag fick springa själv och persade med 4 min!! Äntligen ett lopp som gick min väg.

Resten av året har jag fokuserat på att bygga upp en jämn styrka i kroppen (jag är mycket mycket starkare i höger än vänster) och lägga grunderna inför de halvmaror jag ska springa i vår.

Nu till det tråkiga. Nyårsafton första åket för dagen trillar jag i skidbacken och mitt vänster knä klickar till. Det var en riktig mesvrupa där jag inte hade någon fart, men två kullerbyttor med skidorna kvar på blev det. Ont gjorde det och knäet svullnade, men tänkte att det bara var en sträckning. Sitter nu i soffan och ska få en akutid till idrottsläkaren i staden så fort helgerna är över. Knäet viker sig i sidled vid felbelastning.

367 dagar var mitt vänsterben skadefritt...

Saturday, January 4, 2014

Lördagen den 28 december. Årets sista distanspass

Jag ligger lite efter här känner jag. Hade tänkt att jag skulle bloggat en massa på tåget upp till Åre, men det blev noll inlägg (jag sov).

Men iallafall lördagen innan jag åkte bestämde jag mig för att bege mig ut på en långrunda. Första planen var att gå upp på billingen och springa 5an och sen gå hem. Men när jag väl kom upp ändrade jag mig och valde gröna milen men att istället springa 2:30 min och gå 1min. Första kilometrarna kändes bra, men sen ville jag dö. Fortsatte dock och tog mig runt men med mycket stappliga ben. Nu skulle jag ta mig ner för berget med. Gick den första kilometern eftersom det är så brant, men joggade sedan fram tills första backen (ca 2km) efter den skakade jag ur benen och gick hem.

Som allt blev det 16 km på 1:55 och jag känner mig nöjd med den tiden. Har inte försökt mig på några längre rundor sedan tjejmilen i september och vet nu vad jag har att jobba med.