Dags att ta stygnen

Efter 14 dagar var det dags att gå till distriktssköterskan och ta stygnen. Eller gå och gå, stappla fram med kryckor är nog mer korrekt ordval. 

Det var med skräckblandad förtjusning jag fick hoppa upp på britsen och plåstren plockades bort. Hur skulle det se ut. 16 clips satt det i 4 snitt. Det minsta ca 5mm det längsta 5cm. Allt såg bra ut så nya plåster och iväg jag gick. 

Lite visste jag då att inom några veckor skulle jag bli mycket bra vän med just det undersöknngsrummet. 

Första sjukgymnastik besöket

10 dagar efter operation var det dags för mitt första besök hos min nya sjukgymnast. Efter ett samtal med min ortoped efter operationen så ringade jag och pratade med den klinik som jag var hade bokat in mig på sen tidigare. Detta är samma ställe som jag gått till tidigare. Tyvärr så fick jag inte jättebra svar på mina funderingar och frågor. En nära vän gav mig rådet att testa ringa en annan klinik som jag hört bra om. 

Sagt och gjort jag ringde och vann högvinsten! Sen jag första gången träffade personalen så har det känts 200% på topp. Relevanta frågor har ställts och jag får övningar som passar mitt sportintresse. 

Vid varje besök görs ett sträck och böjprov och vi kan väl säga att det första besöken var det en kamp att räta ut benet. Att jag sedan skulle stå, lägga vikt och stående försöka böja och räta på knät. Ojojoj vilken utmaning det var. 

Efter 4 dagar var jag tillbaka för nytt besök, kontroll av hur övningarna gick och nya övningar. 

Första veckan efter operation

Den första veckan spenderades mest sittandes eller liggandes i säng/soffa/fotölj med benet i högläge. Med ispack för att hålla ner svullnaden.

Smärtan var inte allt för hemsk, men alvedon var en konstant följeslagare med inslag av oxycotin då och då när smärtan blev för intensiv. 

Mitt första rehabpass genomfördes enligt plan och också insikt i hur orörligt mutt ben faktiskt var. Efteråt började jag må illa  och smärtan var så intensiv att jag fick gå och lägga mig en stund innan jag kunde få i mig någon mat. De följande passen gick bra och rörligheten blev bättre och bättre. 

Medicinering efter operationen

Det var inte bara olika styrka i värktabletter som intogs dagarna efter operationen. Utan även en dunderkur penicillin och blodtunnande medicin. 

Allt som tas oralt har jag inga större problem med, men däremot att en gång om dagen i tio dagar ta en spruta i magen är inget jag uppskattar. 

Magen var rätt blå efter några dagar, att man trodde man skulle bli bättre för varje dag som gick är ett skämt. När man väl trodde att du klarar jag det utan blåmärken då träffar man en nerv. Om jag får välja tar jag lite blodvite över träffad nerv....

Torsdagen den 22/10/2015- operationsdagen

Jag skulle vara på dagkirurgen i Falköping kl 07:30 på morgonen nu duschad och redo. 

Man kan tycka att om man ska komma dit utan att ha ätit på 8h bör man kunna stiga upp och åka direkt. Men nej kvällen innan ska man tvätta hela kropp och knopp två gånger med descutan och på morgonen ska denna procedur upprepas två gånger. 

Framme på sjukhuset får man byta om till snyggkläder och förberedas för ingreppet. 

Operationen gick bra, men biverkningarna på all medicin och brist på mat resulterade i att jag fick en rejäl baksmälla. Vid 17 fick jag ytterligare medicinering då jag inte lyckades behålla

Någon mat efter uppvaket vid 12:30ish. 

18 hämtade mina föräldrar mig och jag fick pommes från McDonalds och vi körde hem till Varberg. Lägenhet med hiss är ett bra alternativ när man har svårt att gå i trappor.