Varför inte liksom

Korta intervaller som var bland det längsta jag träffat sen jag började springa = Det gick åt skogen klarade 50-75 m i högre tempo inte 200 m

Extremt höga pollenhalter = Hallå jag icke pollenallergiker har svårt med syre

Skit dag på jobbet = Släng inte en ångestattack så spikar vi denna träning


4 km blev det och den slutade i en nedjogg med andningsnöd, tårar som spurtade och ett knä som smärtar.

Vi tar med oss att vissa dagar går det bättre och andra dagar går det inte alls!!!

Imorgon är en annan dag.

Att ge kroppen vad den behöver

Fysiskt sett är nu min kropp återhämtad och jag borde vara ute och springa mina rundor som vanligt. I verkligheten har inte detta riktigt fungerat. Jag löptränade i måndags och min kropp var så tung, varje steg var en fight under de långa intervallerna. Känslan att jag stod still var övermäktig och rädlsan att vågra ta i fanns där.
Jag var sur och kinkig efteråt för det kändes så dåligt. Att kroppen inte var helt återhämtad och att jag skulle känna mig seg var helt ok enligt de jag tränade med (det hjälpte lite) att jag sedan sprang mina snabbaste (totalt) långa intervaller på över ett år gjorde att det kändes ganska bra ändå. När jag väl upptäckte detta några timmar senare.

Jag har i veckan dansat och det gick riktigt bra, i piuetterna är det dags att ta tag i formen och jag börjar känna mig mer följsam. Alltså mindre elefant i porslinsbutik mer försiktig elefant i porslinsfabrik. Under floor tecnique så var det tungt. Alltså jag hade träningsvärk i HELA kroppen dagen efter. Inte träningsvärk jag dör kommer inte ur sängen utan mer träningsvärk det är lite tunt att flytta kroppsdelar. Alltså fantastiskt skön träningsvärk.

Resten av veckan har det varit mycket jobb med konstig sömnrytm. Mycket lite sömn mycket jobb på natten. Lyckades trots detta klämma in ett dans pass och har nu lärt mig hur min kropp signalerar att den är utmattad.
 Laddar nu efter sömn för ett pass i solen. Tror det blir 3 km PW uppför berget och sedan 12 km löpning.

Återhämtning

Smärtan efter halv maran var utanför denna värld. En 2 h efter jag gått i mål och skulle ta mig från säng till badrum för att gå på toa började jag allvarligt fundera på hur mycket större känslan är efter man fött barn. Jag tror att jag snuddat på den smärta sim existerar då.

Benen var stela och allt värkte.

1 dygn efter jag kommit hem från NYC så tittade jag på min höger vad lite noggrannare. Den var blå/gul. Hade visst sprängt lite blodkärl i vaden under loppet. Nu vet jag iaf var smärtan kom ifrån.

Skojar inte när jag säger att jag stapplade hem från mål och en tant med rullator körde förbi mig.

Womens half marathon New York, 13 April, 2014

08:00 söndagen den 13 april, 2014 gick starten för tjejhalvmaran i NYC. 2+ varav skulle vi springa (i varav var 6 Miles). De första 5 km gick som en dans och sen kom backen. Backen med stort B. Redan innan hade jag sagt att där går jag. Första varvet gick bra,men strax efter 12 km började det bli tungt. 

Fram tulls det att jag tagit mig upp för backen i varv två hade det gått ok, men nu började det bli tungt. Klockan visade 15 km och hittills hade jag sprungit typ allt utom backarna. Men vid 17 domnade vänster knä (=minsta fel tramp och det viker åt fel håll), hade fått på mig förkorta tights och skaver mellan benen började nu göra sig påminda. Från 17 km till mål så varvade jag gå med jogga/springa. Sista 1,6 km var bara en ren plåga och jag bara ville att mål skulle dyka upp. Nu var jag även otroligt kissnödig,men vägrade stanna vad vid en toa, för jag skulle aldrig komma igång efteråt. 

När målet väl blev synlig fick jag en sån kick och spurtade i mål. Det var INGEN som tog mig under den spurten!! Efteråt bara jag grät genom tåget för att få min medalj, värmande folie filt (bästa saken ever efter ett lop), vatten, äpple och Bagel. 

Sedan var det dags att finna.mina vänner och en toalett. När vi alla sammanstrålat begav vi oss mot hotellet i en snigelfart. Jag gick som en pingvin och benen värkte från höften och ned. Jag ville helst av allt bara ligga ner och slippa röra mig.

Och tiden? 02:27:02 nytt rekord med 19+ min!

Målet för Göteborgsvarvet är nu under 02:25!

Morgonjogg i New York City

4,5 dagar Blev det i NYC. 3 dagar började vi med en morgonjogg och en dag ett lopp.

Vi samlades 7 i lobbyn varje morgon och begav oss sedan ut på enförplanerad runda av vår underbara reseledare Linda från Springtime Travel.

Första morgonen blev det en tur på 8 km längs Hudson floden tillsammans med Marie, Mats och jojjebrorsen från Svenska womens health.

Bild: Linda/Springtime Travel

Andra morgonen beslutades det att vi skulle springa en kortare runda till Jackie onassisis reservoir i Central Park. Rundan blev "bara" 6,25 km. Marie och Mats hängde även på denna morgon och jag lyckades komma ihåg att ta med telefonen. 

Bild: Linda/Springtime Travel

Dag 3 halvmara mer info kommer i annat inlägg

Fjärde morgonen var jag stel, men ville ut. En tjej skulle springa high line och några skulle gå i Central Park. Sent om sider beslutade jag att hänga med high line gruppen, men istället för morgonjogg så tog jag en power Walk på nätta 8 km. Om jag var mör i benen? JA!

4,5 mil löpning på 4 dagar

Har precis kommit hem från New York där jag mötte våren. Åkte dit för att springa Womens half marathon NYC, men det blev en hel del morgon joggar längs med Hudson floden och i Central park.
Totalt 45 km.

Sen gick vi visst en sisådär 3 mil också.

Om jag är mör i benen? JA

Mer utförligt rapport kommer

Torsdags simning.

Yoganblev inställd idag pga att vår lokal var dubbelbokad. Trött och seg begav jag mig hem från jobbet och vidare till simhallen. Det var otroligt vackert väder ute och jag ville egentligen helst av allt ut och springa, men med mina struliga vader kände jag att simma är vad min kropp behöver.

1000m blev det och jag var helt skakig i kroppen när jag drog mig ur bassängen. Det var ganska mycket folk trots det vackra vädret till min besvikelse. Hade hoppats på att folk skulle välja spåret ute istället för bassängen. 

Tåskor

Vem hade trott när jag hoppade på balettkursen i januari att jag i april skulle få frågan om jag är intresserad av att lära mig dansa med tåskor.

Förra veckan frågade jag dansläraren om vad jag skulle tänka på när jag ska köpa teknikskor och igår kom frågan om jag nu ändå skulle köpa teknikskor om jag inte skulle vara intresserad av att lära mig dansa med tåskor.

Nästa skoshopping efter nya löparskor blir alltså ett par tåskor!