Saturday, November 28, 2015

Long time no see part II

Göterborgsvarvet gick alltså inte som planerat, men planen efteråt var att ta tag i träningen och skaffa gymkort. Inga mer problem med höften och se till att vara i tipp topp form till operationen. Ju bättre form vid operationen desto snabbare kommer man tillbaka.

Sen kom verkligheten in....

Trände bra fram till midsommar, men ju bättre väder desto lättare att avboka sina pass för mddagar på uteserveringar m.m.
Sen har vi midsommarafton en dag jag var så trött att det tog mig 6h att ta mig från sängen till midsommarlunchen (som varade till 16 och jag dök upp 17). Sen var det lekar och alkohol och lekar är aldrig en bra ide, Ännu värre blir det när man lägget till en bit kartong och gräsmatta. Hoppade och mitt knä klickade till.

En vecka efter detta är jag ute med barndomsvänner på sociten i Varberg och halkar på dansgolvet där knät viker sig, Dagarna efter kunde jag knappt gå och knät var ömt och svullet.

Vi hoppar fram till början på augusti och seglar veckan där jag spenderar ca 10h om dagen ombord segelbåtar och kroppen blir rätt utmattad av detta, Så utmattad att när jag skulle gå under en fallen flaggstång en kväll så ville inte knät vara med igen.

Halta Lotta var tillbaka!

Hösten kom och jag var tillbaka på mitt gamla jobb som gick i 200% från den sekunde jag gick tillbaka in genom dörrarna. Fick en kallelse hem i brevlådan och datumet var bestämt, Den 9 september skulle operationen ske.

Den 8e september kommer jag till jobbet och kan knappt svälja. Bara att ringa operation och ställa in operationen och sen åka hem och bädda ner mig i sängen. Skojar inte när jag säger att jag var dunder förkyld i 4 veckor. Det gick från halsen. till näsan till bihålorna.

Fick ny tid och den 22e oktober opererades jag. Det är 5 veckor sedan, men jag tänkte framöver berätta om min operation och rehabiliteringen efter den.
Så under några dagar kommer jag att berätta om dessa 5 veckor och sedan fortsätta min berättelse fram tills den dag då jag faktiskt kan springa ett maraton.

No comments:

Post a Comment